Vad är ett Index ?

Du kanske inte dagligen går runt och funderar på vad ett index är men har du någonsin funderat på vad det är för siffror och tal som de nämner på ekonominyheterna ? Idag står Stockholmsbörsen i 1500 och är upp 10% för i år. Vad är 1500 och varför är det intressant att det är upp med 10% för i år?. Vad är OMXS30 eller Dow Jones?.

Innan vi går in på detta låt oss förklara vad ett index är och varför dessa är bra verktyg att ha i sin verktygslåda.

Vad är ett index?
Lite kort så kan man säga att ett index är en korg av bolag eller verksamheter som samlas ihop för att undersöka deras gemensamma ekonomiska utveckling. Denna handling gör att man kan få en samlad bild av hur bolag presterar gemensamt i en bransch, hur bra presterar de jämfört med andra branscher eller så kan man jämföra ett bolag i samma bransch med resterande bolag i sagd bransch. Så tekniskt sett så kan man se ett index som ett jämförelsetal eller ett kvotvärde för ett urval av bolag som kan användas för olika beräkningar och såklart jämförelser. KPI indexet används bland annat av vår riksbank för att undersöka och dra slutsatser om hur svensk ekonomi mår och vart den är påväg.

Två typer av index
Oavsett vad du pratar om för index då det kommer till börsen så kan vi med säkerhet utgå från att vi främst pratar om två typer av index. Det är Prisviktat index och Marknadsindex. Den väsentliga skillnaden mellan dessa två index är egentligen hur man räknar ut hur varje bolag ska viktas in i indexet och lite kortfattat så räknar man enligt följande formel.

Bolag i exempel:
Bolag1: 100 kr/aktie Antal aktier: 100 Marknadsvärde: 10 000 kronor
Bolag2: 200 kr/aktie Antal aktier: 100 Marknadsvärde: 20 000 kronor
Bolag3: 100 kr/aktie Antal aktier: 200 Marknadsvärde: 20 000 kronor


Prisviktat index:
I detta exempel tar du aktiepriset, adderar detta för samtliga bolag och sedan dividerar du detta med antalet bolag/aktier i indexet. Så följande formel är (100+200+100)/3 = 133,3. Det betyder att indexet är 133,3 och att bolagen har följande värde i indexet.

Bolag1: 25 %
Bolag2: 50 %
Bolag3: 25 %

Notera att även om bolag 2 och 3 har samma marknadsvärde så är bolag 2, 50% av indexet medan bolag 3 är bara 25%. Det som sticker ut i detta exempel är det faktum att indexet viktas efter priset på aktien och väger därför inte in övriga faktorer som antal aktier eller marknadsvärde.

Marknadsviktat index:
Detta index till skillnad mot ett prisviktat index väger enbart in bolagens marknadsvärde och då är formeln som ovanstående men vi byter ut vad det är vi räknar med. Så då gäller följande (10 000+20 000+ 20 000)/3 = 16 667. Det betyder att indexet är 16 667 och att bolagen har följande värde i indexet.

Bolag1: 20 %
Bolag2: 40 %
Bolag3: 40 %

Notera i detta index så har bolagen 2 och 3 samma värde oavsett hur mycket en aktie kostar eller hur många aktier bolaget har. Det enda som spelar roll är vilket bolagets samlade marknadsvärde är.

Ändrade förhållanden
Som vi vet så är inte ett aktiepris eller ett marknadsvärde något som ständigt kommer att ha samma värde och detta kommer därför att ändra på hur stor del av indexet varje bolag har. Så om vi skulle ändra priset på aktien för bolag 3 till 200 kronor/st så ändras hela indexet enligt följande.

Prisviktat: (100+200+200)/3 = 167.

Marknadsviktat: ( 10 000+20 000+40 000)/3 = 23 333.

Vad är då den procentuella förändringen?
Ni kanske noterade att i båda exemplen har indexen förändrats och det är just detta som analytiker och ekonomijournalister pratar om när börsen har gått upp eller ned ett antal punkter eller procent sedan t.ex. årsskiftet. Det man då räknar fram är följande.

Utveckling prisviktat: (167/133,3)= 25%

Utveckling marknadsviktat: (23 333/16 667)= 40%

Notera skillnaden mellan utvecklingen hos det prisviktade och det marknadsviktade indexet. De båda utvecklas olika på grund av att vi använder olika värden då vi räknar fram skillnaden från start till slut. Detta även om skillnaden är densamma om vi enbart ser till bolagets utveckling och bara den.

Nackdelar och fördelar
Nu har vi kort gått igenom de två mer vanliga indexen som vi vanligtvis stöter på men det finns även fördelar och nackdelar med båda som kan vara bra att komma ihåg när man pratar om hur tillförlitliga de är.

Prisviktat index:
I detta index så spelar det mindre roll om en aktie är dyr eller billig så länge som dess aktiekurs ändras lika mycket med en valutaenhet, detta även om den procentuella förändringen för den billigare aktien är större. Det negativa är dock om en dyr aktie faller eller rusar, då kommer dess utveckling att påverka indexet mer negativt eller positivt än den billiga aktien. Detta då indexet inte tar in marknadsvärdet i beräkning. Det gör att en aktie som kostar 100 kronor kommer att få en mycket större påverkan över indexet än en aktie som kostar 10 kronor.

Marknadsindex:
Då detta index viktas efter bolagets marknadsvärde och inte aktiepriset så ger detta en mer rättvis bild av indexet som helhet när en individuell aktie får ett nytt pris. Det som dock är en nackdel med detta index är att volatila aktier kan få ett väldigt stort spelrum i dessa index då deras rörelse kan påverka indexet oavsiktligt mycket. Detta kan vara lite avskräckande om ett index går upp eller ned 5-6% från dag till dag.

Exempel på index:

OMX Stockholm 30- OMXS30
Visar utvecklingen för de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen.

OMX Stockholm Price Index- OMXSPI
Visar utvecklingen för samtliga aktier på Stockholmsbörsen. Skillnaden mellan detta prisindex och gross indexet (även kallat avkastningsindex,OMXSGI) är att gross index tar med både aktiernas utveckling samt dess utdelningar i beräkningen. Detta medan ett prisindex som OMXSPI enbart beaktar kursutvecklingen. Det gör att detta index inte ger en bild av totalavkastningen på OMX Stockholm.

Dow Jones Industrial Average- DJIA
Visar utvecklingen för 30 noterade bolag på Nasdaq och New York Stock Exchange.

Morgan Stanley Capital International- MSCI World Index
Brukar benämnas som världsindexet och visar den sammanslagna utvecklingen av världens ``utvecklade´´ börser. I indexet ingår följande 23 länder; Australien, Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Hongkong, Irland, Israel, Italien, Japan, Kanada, USA, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Portugal, Schweiz, Singapore, Spanien, Sverige, Storbritannien, Tyskland och Österrike.

Konsumentprisindex (KPI)
Det mått som används för att mäta inflationen, det vill säga prisutvecklingen i ett land. KPI beräknas av Statistiska centralbyrån i Sverige och framställs varje månad.

Big Mac Index
Är ett index som indikerar om ett lands valuta är över- eller undervärderad i förhållande till den amerikanska dollarn. Indexet jämför priset på hamburgaren Big Mac världen över och räknar sedan om priserna i de aktuella valutakurserna till dollar för att då se om priset på den amerikanska och den utländska burgaren (växlat till dollar) skiljer sig åt. Skiljer sig priset åt efter växlingen är valutan med andra ord felprisat i förhållande till dollarn. Anledningen till att just Big Mac används är av den enkla anledningen att denna produceras inhemskt och Big Mac är densamma världen över, vilket ger ett så rättvist värde som möjligt.


Avslutning
Nu hoppas jag att ni har lärt er något om index och att ni nu nästa gång hör eller ser på ekonominyheterna har i alla fall ett hum om vad det är som de pratar om när de pratar om utvecklingen på Stockholmsbörsen. Det är dock viktigt att notera att i detta inlägg så har jag enbart gått igenom två olika sorters index och att jag har förenklat dem. Vanligtvis så väljer man att justera dessa index enligt några valda parametrar för att göra indexen så rättvisa som möjligt. Det gör att formeln för dessa uträkningar kan i många fall bli väldigt komplicerade.

Men till frågan varför är detta intressant för mig? Det är det egentligen inte om du absolut inte har något intresse för det. Men index som KPI eller OMXSPI kan dock vara intressanta att följa av den enkla anledningen att de visar hur svensk ekonomi och dess bolag mår. Om dessa index utvecklas positivt så vet vi att svensk ekonomi mår bra, om de utvecklas negativt så vet vi att ekonomin går sämre. KPI är ju trots allt det verktyg som riksbanken använder för att mäta vår inflation.

Med det så får ni ha det bra

//RJE